Seko SJ:s ordförande bekräftar att avgångsproceduren, speciellt med de äldre tågen och i Stockholm, är ett allvarligt stressmoment.
Men Erik Johannesson, som även är ledamot i SJ:s styrelse, menar att företaget gör vad de kan för att underlätta för personalen.
SJ planerar också att bygga om tågen till viss del, men att ta dem ur drift är inte aktuellt just nu.

Missa inte längre ner i texten: Bloggar en sak, säger en annan.

Seko SJ-ordföranden har 2 000 medlemmar bakom sig när han förklarar att ”vintern varit en slitsam period, speciellt för ombordpersonal och kundtjänst”. Men han konstaterar också att vintern nu börjar ”plana ut” och att det gör arbetet rimligare. I stressiga situationer är det ofta de med störst erfarenhet som får gå in och ta mer ansvar.
– De nya är det tufft för, säger Erik Johannesson.

Är det rimliga krav som ställs på ombordpersonalen i samband med förseningar?
– Avgångssignaleraren har en plikt att göra en så kallad efterkontroll. Där uppstår det en jobbig och riskabel situation. Speciellt i Stockholm och Uppsala där kunderna inte respekterar att dörrarna stängts och tåget är satt i rörelse.
Han är frustrerad och återkommer vid flera tillfällen till ”situationen i Uppsala och Stockholm”.

Jag frågar mer om själva avgångsrutinerna och nämner olyckan med Therese Johansson. Erik Johannesson säger att han hört talas om händelsen men vill inte kommentera den eftersom han inte kan detaljerna.
– Uppenbarligen har det hänt något i samband med avgångsproceduren, så långt kan man väl sträcka sig. Jag har läst vad hennes föräldrar har sagt. Det är självklart så att när ens anhöriga har råkat ut för en olycka så tar man ut den frustrationen på något, då är det klart att SJ står i skottgluggen. Men rent tekniskt så inträffar det inga olyckor om alla respekterar tåg som rullar. Men det är ju ofta folk kommer och slänger sig på och det är förenat med livsfara. Sen om det var så i hennes fall det kan jag inte svara på och vill inte kommentera heller.

Jag försöker ställa en hypotetisk fråga om det kan finnas lägen som är så stressiga att man som personal måste koppla bort allt omkring, när Erik Johannesson säger:
– Min uppfattning är att jag som lokförare inte kan börja vara trevlig mot kunder när jag börjat röra på en pjäs som väger flera hundra ton. Då får man prioritera sin arbetsuppgift före nån kund som kommer och frågar om något. Så är det ju. Men det är min högst personliga reflektion.
Erik Johannesson beskriver skeendet när tåget är lastat. Man har fått svar på begäran om tågväg och avgångssignaleraren ger tecken – då gäller det att komma iväg, varje minut försenar andra bakom.

Vi tar upp ämnet ”Ny tid”, utan att nämna att det tåg Therese Johansson skulle åka med avgick före den nya utsatta avgångstiden. Erik Johannesson inser att det kan vara ett problem att någon som inte vet att tåget ibland kan gå före det har gått in i Pressbyrån för att köpa en tidning och sen missar tåget.
– Det är naturligtvis en brist. Men ur säkerhetssynpunkt ser jag inget problem med det.

Bloggar en sak, säger en annan

Hur mycket pressar SJ på att det är bra om tåget går tidigare?
– Jag har synpunkter på allt sån’t där, i och med att jag är fackordförande, naturligtvis. Jag har kört tåg i 35 år, men jag kan inte påstå att företaget någon gång jagat mig för att jag försenat ett tåg för att jag har gjort en annan bedömning än trafikledning och andra. Har vi säkerhetsmässiga problem, det kan vara svårt att stänga dörrar på grund av flödet, att det fortsätter komma folk… Det jag får göra då är att ringa trafikledningen och säga att vi inte kan åka än.

Utåt vill Erik Johannesson alltså ge en helt annan bild än den han gav i slutet av 2010 på fackförbundets blogg. Där skriver han:

I SJ finns en attityd att beordra förare att köra tåg utan ombordbemanning när det saknas ombordpersonal. SEKO accepterar inte det synsättet av flera skäl. Bland annat skall det ske en riskanalys om det överhuvudtaget är möjligt att skicka ett tåg utan ombordpersonal. Vem kan garantera att risken är försumbar när vi ser hur flera tåg stått spänningslösa på södra stambanan under dagen?

Även när jag frågar om eventuell personalbrist ställer sig styrelseordföranden helt på SJ:s sida.
– Jag upplever inte att det råder någon direkt brist på personal, inte på ombordsidan, om jag säger så.

Nu ska SJ bygga om de äldre tågen. Bland annat ska det inte gå att öppna dörrarna utifrån ens i låga hastigheter och fotsteget, egentligen avsett för växlare att åka på utanför trafik och i speciella situationer, ska tas bort.
Men att diskutera om den typen av tåg alls ska få finnas vill inte Erik Johannesson.
– Vi lever med vagnar som är 40 år till helt nya. Det finns hela spektrat. Vi jobbar ju alltid med att försöka ta bort olika typer av risker i vår verksamhet. SJ får självt svara för sina åtgärder. Jag talar som facklig representant och har naturligtvis åsikter, men jag är inte beredd att göra något uttalande.

Mer tydlig var Erik Johannesson när han skrev på Sekos blogg den 15 februari – dagen efter olyckan med Therese:

Personligen tror jag att det är viktigt att gå vidare och utveckla nya tåg innan de gamla är helt nerslitna. Skall vi bibehålla förtroende hos kunder och personal så måste det till bättre fordon med högre driftsäkerhet. Att fortsätta att satsa med fordon som är drygt 17 år i genomsnittsålder är förmodligen ingen bra strategi.

Annonser