Den 14 februari klockan 17.19 tar Therese Johansson upp sin telefon och skriver till en kompis på Facebook: ”Wiiiiiiieeeee!!! Vilken lycka!!! Nu e d bara det läskigaste kvar! Går omkring på station å har största smilet av alla här!”

Lyckan berodde på hon var färdig hudterapeut. Det läskiga var den sista skolveckan på vägen mot en internationell examen som hudterapeut. Trodde hon.

Exakt en timme senare kläms hon mellan tåg och perrong och allt förändras.

Kvällens planerade festmåltid med föräldrarna ställdes in. Intensiven och orolig väntan på besked om hur allvarliga skadorna var ersatte. Det var också på Karolinska sjukhuset som Therese efter en vecka fick sitt slutbetyg. Festen som klasskamraterna hade missade hon.

Istället för ytterligare en examen fick Therese nya smärtor. Jobbchanser, internationell examen, nya lägenheten, den efterlängtade nystarten… allt passerar medan Therese kämpar för det viktigaste av allt: hälsan.

En månad senare vårdas Therese fortfarande på sjukhus. I dag handlar jublet om att hon kan gå utan kryckor. Genom tårarna lyser ett hopp och en glädje över livet.

Den fruktansvärda händelsen har inte bara gett Therese nytt perspektiv på tillvaron. Vittnen, vänner och anhöriga – alla har vi påverkats. Vi har sett vår sårbarhet och tankar kring vad som verkligen är värdefullt har väckts.

Therese är otroligt tacksam till alla som brytt sig om henne, engagerat sig, stöttat. Samtidigt menar jag att hon gett oss mycket.

Därför vill jag ordna en fest för Therese och alla som på olika sätt berörts av den här händelsen. En fest i stället för de hon missat, men framför allt en fest för livet.

Vill du vara med? Gå in på här och ge ett bidrag!

Vill du även få en inbjudan till festen, mejla mig namn, nummer och några ord om på vilket sätt du berörts av den här händelsen.

Om det kommer in mer pengar än vad som behövs till en fin men inte överdådig fest går överskottet till Therese. Festen kommer att hållas när Therese är tillräckligt frisk.