Det är bara Trafikverkets fel att Therese klämdes mellan det avgående tåget och perrongen på Stockholms central den 14 februari 2011.

Det slår SJ fast i sin utredning som nu är klar.

 

I högtalarsystem, bland annat på ett fullsatt tåg till Eskilstuna, har SJ gett Therese skulden till olyckan. Men den utredning som visar att hon står utan skuld vill man inte lämna ut publikt – inte ens en sammanfattning. Det enda SJ går med på är att presstjänsten svarar på mina frågor.

– Utredningen har visat entydigt att det fanns brister i halkbekämpningen, säger Thelma Henrysson på SJ:s presstjänst som fått i uppgift att besvara frågor kring utredningen av olyckan med Therese.

Utredningen är omkring 30 sidor och innehåller förutom tekniska uppgifter vittnesmål från SJ-personal, ögonvittnen och personal från ett annat tågbolag som stod inne på spår 12, den sida av plattformen där Eskilstunatåget egentligen skulle avgå från.

Men trots det kaos som rådde på perrongen vägrar SJ ta något ansvar för olyckan.

– Det var tjockt med snö och is och det var skälet till att hon ramlade. Det är Trafikverket som har brustit i det som de ska göra. Det måste vara rena plattformar så att man inte kan halka, säger Thelma Henrysson.

Hon berättar att personalens agerande, kompetens och en noggrann kontroll av hur avgångsproceduren gått till ingår i utredningen.

– Man kollar väldigt mycket och allt har visat att det var ingenting som falerade där.

Så det finns inga anmärkningar på hur avgångssignaleraren bemötte kunderna?

– Avgångsproceduren följer en viss rutin och ska göra det av säkerhetsskäl, hon var upptagen med den och svarade inte på en gång, och det var väl då som Therese valde att gå på och då halkade hon. Det har man naturligtvis också tittat på – det finns med i utredningen.

Och där sker inga förändringar. En avgångssignalerare har ju ändå satts i den situationen att hon inte kan svara kundernas frågor?

– Nej, proceduren följde rutinerna.

Ingenting om att man ska avbryta proceduren om det är den typen av kaos på perrongen som det var i det här fallet?

– Nej, det är en omständlig procedur där man har kontakt med varandra och den görs hundratals gånger per dag. Det är väldigt klara bestämmelser för hur det ska gå till. Men olyckan har inte med det att göra.

Trafikverkets utredning visar att det var många olika faktorer…

– Vår utredning är entydig och vi har påtalat för Trafikverket att plattformarna måste vara rena från snö och is eller ordentligt sandade.

Hur hanterar ni att SJ gått ut i högtalare med fel information?

– Det finns inte med här. Det är själva olyckan som är utredd.

Så SJ struntar i att de gått ut med fel uppgifter?

– Nej, det struntar man inte i. Men det kan handla om att man inte hade full information i början, det hade ju ingen. Men Therese fel har det aldrig varit.

Men flera veckor efteråt hänvisades det till den här olyckan och sades att hon kommit springande efter tåget?

– Det har hon inte gjort, och det har utredningen visat. Det är helt klartgjort att det var på grund av halkan.

Vad gör ni för er kund nu?

– Jag vet inte. Jag vet bara att när hon åkte in på sjukhus så hade vi kontakt med henne flera gånger varje dag. Om de har kommit överens om någon ersättning eller så vet inte jag. Jag vet däremot att alla var väldigt berörda av det här och kände mycket med henne, och det gör vi fortfarande. Det är väldigt trist när en olycka händer.

Enligt mina uppgifter hörde SJ av sig ett par gånger i början och sedan inget mer?

– Jag talade med den som hade kontakt med Therese och hennes familj och de hördes mycket i början och sen kom de överens om att familjen skulle höra av sig igen om det var något mer. Det beror inte på någon ignorans, det var man överens om. Jag vet att det var väldigt mycket samtal i början och så gör vi alltid.

Har hon någon möjlighet till någon ersättning?

– Jag tycker att Therese ska ta kontakt med SJ. Vi har alltid nära kontakt med kunderna och försöker hjälpa till om det är något vi kan göra, så gör vi ju det.

Det här med att din kollega på SJ:s presstjänst sagt till Eskilstuna-Kuriren att det kan ha misstagits för ett självmordsförsök?

– Jag har inte hört just det, men det låter som ett idiotiskt uttalande. Det är vad jag kan säga.

35 bloggposter. 210 kommentarer. 168 792 tecken. 71 A4-sidor i ganska liten stil om man skriver ut det.
Den här storyn blev lite större än jag hade tänkt mig från början.
Har på förekommen anledning summerat lite, och ja – varför inte lägga ut det?

Här är berättelsen om Therese Johansson, 25, som klämdes mellan ett avgående regionaltåg och plattformen på Stockholm Central den 14 februari 2011:

Vittne till ”nära döden-olycka” (15/2)
Som ögonvittne, journalist och medmänniska är det min plikt att berätta. Speciellt när SJ-dikten inte överensstämmer med verkligheten.

Läkare först på plats vid olyckan (16/2)
Första kontakten med någon mer än jag som var vittne till olyckan.

Konduktör om olyckan (17/2)
Den konduktör jag pratar med nästan skrattar när han säger att ”det är väl inte så bra, va?” om att hon sprang efter tåget och försökte hoppa på i farten.
Jag vet att jag inte har berättat just den detaljen tidigare, men tycker lite synd om konduktören. Han trodde sig ju veta att det var så det gått till och att hon hade klarat sig bra. Därför, och för att konduktören verkligen inte känns som en tillräckligt offentlig person, har jag inte lagt ut den ljudfilen (dold mikrofon).
Det har jag däremot gjort på mitt telefonsamtal till 112 och polisen. Fortfarande konstigt att man inte hört om att polisen tittar på det här.
Här finns också, inte minst med hjälp av en lokförare i kommentarsfältet, en bra genomgång av ansvarsfördelningen.

”Jävig journalistik”? (18/2)
En bloggpost kanske framför allt dedikerad mediafolk. Hur ska man tänka kring publicering där man själv som journalist är en part.

Therese berättar om olyckan (18/2)
Med hjälp av bloggen fick jag kontakt med Therese och hennes föräldrar. De var glada över att någon kunde ge en motbild till den falska som SJ hade gett. Jag träffar Therese på sjukhuset och får höra hennes story. Sen det mötet finns hon och hela familjen i mitt hjärta.

SJ svarar (19/2)
Eller skulle jag kanske skriva ”svarar”. För så mycket till svar får jag inte. Dessutom tyckte jag att presschefen agerade så flagrant att jag la ut ljudfilen på intervjun så att du kan höra själv.

Expressen berättar om olyckan (19/2)
Många undrade varför ingen av de större tidningarna tagit upp händelsen. Expressen blev först. Starkt av mamman att orka ställa upp.
Här tecknar jag också ner vad man borde gå vidare med i granskningen.

Närmsta vittnet berättar: ”Jag försökte hålla henne så nära kanten som möjligt”(20/2)
Läkarna Per-Erik Wärme och Tarek Morad var absolut närmsta vittnena till olyckan. De bekräftar den bild som både jag och Therese ger.

Eskilstuna-kuriren om olyckan (21/2)
Noterar mest kort att lokaltidningen berättar om nyheten. Ger också den sammanfattning av tidigare bloggposter som ligger till grund för genomgången ovan.

Tårar för Therese (21/2)
Personligt om hur det kändes för mig att förnya periodkortet.

SJ förklarar? (22/2)
Eskilstuna-kuriren berättar om att presstjänsten förklarat för dem att olyckan kan ha tagits för ett självmordsförsök.

Bra ledarkommentar (23/2)
Berättar att Eskilstuna-kuriren skriver ledare i ämnet. Jag listar dessutom sex todo-punkter och vädjar om hjälp.

Fick äran att gästskriva (24/2)
Länk till Second opinion som bad mig skriva om mitt jobb med granskningen.

Utfrågad av SJ (24/2)
Jag blev intervjuad av SJ:s utredare men fick också svar på några viktiga frågor själv. Berättar inte jättemycket om samtalet för att inte förstöra utredningen, men kan i alla fall avslöja att det tog mer än en vecka efter olyckan innan Jernhusen skrapade rent perrongen från is och snö.

Ny SJ-lögn i morse (24/2)
Får berättelser om hur SJ-personal vädjat till människor att inte hoppa på tåget i farten med hänvisning till olyckan för några dagar sedan. Berättar också att jag har bevis för att SJ vet att så inte är fallet.
I kommentarsfältet berättar ögonvittnet som var ett av de närmaste om sin upplevelse av olyckan.

Transportstyrelsen: Därför slipper SJ rättslig prövning (25/2)
Enhetschefen på järnvägsavdelningen hos Transportmyndigheten förklarar svagheter i tillsyn av Trafikverket och järnvägsföretagen.

Dokument avslöjar SJ:s lögner (25/2)
Rapporten från Transportstyrelsen visar dels att man visste att ”kvinnan” inte var lindrigt skadad och dels att hon förmodligen inte kom springandes när de uppgifterna meddelades i högtalarna.

Trafikverket brast i rutiner (26/2)
Intervju med Trafikverkets driftområdeschef som erkänner brister i rutiner och lovar att ta reda på varför inte kontaktuppgifter till vittnen samlades in.

Ministern tvekar på fråga om förtroendet för SJ-ledning (1/3)
Catharina Elmsäter Svärd (M) visar okunnighet i frågor om olycksansvar och tillsyn. Hon vill varken svara ja eller nej på frågan om förtroendet för SJ:s ledning.

Video: Äntligen kan Therese lämna sjukhuset (4/1)
Känslosamt när Therese berättar om de 17 dygnen på Karolinska sjukhuset och vad alla kommentarer, bland annat på bloggen, har betytt i kampen.

Tillbaka på sjukhuset (9/3)
Sorgligt bakslag. ”Jag har verkligen förstått att tillfrisknande inte är en dans på rosor”, säger Therese Johansson.

SJ bygger om tågmodell för att minska riskerna (9/3)
Stor intervju med Seko:s (facket för SJ-anställda) ordförande. Han berättar om stressmomentet som avgångsproceduren innebär och avslöjar även att den aktuella tågmodellen ska byggas om.
Intervjun jämförd med vad Erik Johannesson bloggar avslöjar dock att det är två olika bilder han ger.

Hjälp mig fixa en fest! (16/3)
”Wiiiieeee! Vilken lycka!!! Nu e d bara det läskigaste kvar! Går omkring på station å har största smilet av alla här!” Så skrev Therese Johansson på facebook en timme innan hon var med om olyckan som förändrade hennes liv. Glädjen över att bli färdig hudterapeut förbyttes i kaos.
Jag märker av engagemanget för henne i hela landet och bestämmer mig för att ge människor möjlighet att dela det. Startar en festinsamling.

Känslans drivkraft (22/3)
Ofta försöker vi som journalister gömma känslorna. Men alltid när vi vill göra något riktigt bra är känslorna drivkraften. Berättar också om att jag blivit inbjuden till Gräv 11.

SJ:s utredare om olyckan (25/3)
Utredningen som först skulle ta ett par månader behöver nu ytterligare ett par månader. Men utredaren erkänner ändå vissa slutsatser som stämmer överens med den bild jag gett. Han vidhåller att det här knappast är ett ärende för polisen och lägger sedan locket på. Hädanefter är det presstjänsten som ska hantera kontakten med mig.
Får också ett löfte från SJ:s trafiksäkerhetschef att resultatet från utredningen kommer att bli offentligt.

Lyckliga tårar (30/3)
Starkt sms från Therese om att hon återigen får lämna sjukhuset och om mötet med närmsta
ögonvittnet, läkaren Per-Erik.

Trafikverket-chef dementerar SJ-utredarens uppgifter men flyr följdfrågor (6/4)
Myndighetsnätet som ska granska olyckorna kan vid en första anblick inge förtroende. Men efter närmare granskning visar det sig att allt kan handla om vad en utredare, som själv får sin lön av ena parten i utredningen, kommer fram till.
Det framkommer efter en ny intervju med luddiga svar från Trafikverkets driftområdeschef.

SJ-ordförande tvingas avgå (7/4)
Naturligtvis inte specifikt kopplat till olyckan med Therese. Men det är ändå intressant med tanke på att infrastrukturministern tvekade i förtroendet i min intervju.

Fristående vittnen sällan viktigt för SJ:s säkerhetschef (11/4)
Teknik och vad den egna personalen säger är viktigt när SJ ska utreda olyckor. Men ”principiellt har det inte under alla år varit något problem” med att man inte rutinmässigt samlar in kontaktuppgifter till ögonvittnen.

Uppdrag granskning om SJ (18/4)
SVT har kollat på en rad olyckor och möts av samma system av bortförklaringar och ansvarsnonchalans som jag.

Konduktör tacklade resenär (29/4)
En av alla påhejare berättar själv på sin block om en konduktörs beteende.

Therese strålar (12/5)
Träffar Therese för första gången utanför sjukhusmiljön. Hon berättar om nystarten som olyckan inneburit.

Läkaren om Therese: Ett litet under (1/6)
Glad kommentar om hur läkaren nu friskförklarat henne.

Sveriges största tidskrift om Therese (6/8)
Allers berättar om hur olyckan förändrat livet för Therese. Jag tycker att deras sammanfattning är ganska bra, men tycker att det är väldigt märkligt att de tar så mycket utan att credda.
De berättar också om hennes flytt till Göteborg. En nystart som gör det svårt att få till den planerade festen. Och eftersom det fortfarande inte är beslutat om A-kassa eller sjukersättning (om något?) för Therese så är passar det bra att hon i
stället får de 5 000 kronorna som samlats in.

På SJ-fronten intet nytt (13/8)
Får veta att jag inte fått svar på min fråga om hur utredningen går eftersom de har haft semester. Får också löfte om att de ska återkomma.
Har det hänt? Nej.

Fick i början av veckan det här som svar från en i SJ:s kommunikationsstab:

”Jag har just kommit tillbaka från semestern och vet i dagsläget inte hur det är med utredningen.
Jag återkommer, när  jag  har besked.”

Still waiting…

Hade hoppats på att kunna säga något om SJ:s utredning kring olyckan med Therese i den här bloggposten. Men på telefon säger deras presstjänst att de ska återkomma, men gör det inte – och på mejl får jag inte svar alls. Så jag vet faktiskt inte om utredningen är klar.

Däremot vet jag att polisutredningen fortfarande pågår.

Har du inte hängt med tidigare så sammanfattas de första bloggposterna i samband med Eskilstuna-Kurirens publicering här.

Allers berättar i det senaste numret (nr 31, 2011) om olyckan med Therese.
Jag tycker att det sammanfattas bra. Men lite konstigt är det att Sveriges största prenumererade tidskrift inte creddar som de ska. De har visserligen gjort en egen intervju med henne, men till artikeln plockas citat från ögonvittnen helt utan att ange bloggen som källa. Min bild har de dock tillstånd till.

Här är citaten som de använde:

”Hon glider framåt men inte i samma hastighet som tåget. Jag får tag i hennes arm och runt bålen men kan inte dra upp henne utan dras med en bit också. Jag försöker hålla henne så nära perrongkanten som möjligt, så att hon inte hamnar under hjulen. Efter en stund fastnar hon på något sätt och ena benet kommer närmare rälsen. Hon var ju fullständigt skräckslagen och spydde. Hjulet kom närmare och närmare. Jag vrålade allt jag kunde: Stoppa tåget!” Vittne 1, narkosläkare

”Det kändes som en evighet innan tåget stannade. Jag fruktade den värsta bilden man kan tänka sig när hon drogs allt närmare rälsen. Jag hoppades bara att den scenen inte skulle komma. Vi skrek att hon skulle dra in sitt ben mot kanten.” Vittne 2, barnläkare

Hela intervjun med läkarna hittar du här.

I Allers-artikeln berättas bland annat om att Therese nu har flyttat till Göteborg. Det är också bland annat det som ställt till det med den tänkta festen. Därför har jag, i samråd med många av de som bidragit, beslutat att ge de 5 000 kronorna
direkt till Therese.
– Det är ju väldigt tacksamt med tanke på att jag fortfarande inte får pengar från någonstans ifrån utan lever på sparpengar och får hjälp av mina föräldrar. Sjukkassan nekade ju mig sjukpenning och hos a-kassan har jag varit under handläggning sedan 1 maj. Så tack så jättemycket!, säger Therese Johansson.

Förresten så har ni väl inte missat nyheten om 11-åringen som skickades av tåget?

Har varit på lite andra bloggäventyr, bland annat i Almedalen. Nej, förresten ta den här länken i stället och scrolla ner till bilden på mig, KG Bergström och vårt gemensamma ”förtroende”…

I Almedalen fick jag också äran att bli inbjuden till GMA11. Twitterstjärnorna @britstakston och @jocke leder samtalet i interaktiv webb-tv på ett bra sätt. Om jag var lite nervös inför så försvann det i samtalet med härliga och visa @malincrona. Vi snackade en hel del om bra och dåligt med mitt sätt att hantera SJ-storyn. Kolla gärna in samtalet här! (Det börjar 49.49)

Och så har det hänt en grej till…
Jag ska byta jobb. Den 1 september börjar jag som nyhetschef på Nerikes allehanda. Är otroligt peppad! Har du idéer om hur vi (ja, jag har känt och sagt ”vi” om NA ett tag nu…) ska bli ännu bättre och en relevant produkt (eller flera produkter) för framtiden tar jag gärna emot!

Jag kommer säkert skriva mycket mer om nya jobbet här framöver, så just nu låter jag bli…

Förresten… Det är klart att ni kan få bilden på mig och KG även här!

 

Ni fick ju läsa Bengt Sjöbergs mejl. Nu har Dagens duktiga reporter Anna Bieniaszewski Sandberg varit på plats i Filipstad och gjort ett lysande reportage.

På fredag skulle 15-åringen gå ut nian. Om ett år skulle 17-åringen ta studenten. 13-åringen hade tänkt sola och bada med sin bästis under sommarlovet och hade just skrivit ett prov i engelska. Hon fick 57 av 58 rätt men hann inte få tillbaka provet. Några dagar innan det lämnades tillbaka kom gränspolisen och utvisade familjen.

Så börjar texten, men gå in och läs hur bästisen, grannen, pastorn, läraren och polisen uppfattar händelsen!

Den blomstertid kom – med tomheten efter en familj

Har funderat ett tag på att slopa ensamrätten för den historia som dominerat den här bloggen ett tag nu. I dag fick jag ett mejl som avgjorde.
Därför, läs Bengt Sjöbergs berättelse: 

Är Barnkonventionen bara tomma ord?

Elever på Ferlinskolan och Spångbergsgymnasiet är ledsna, bestörta och chockade över att tre av deras kompisar utvisades helt utan förvarning.

Även jag är mycket, mycket ledsen och upprörd. I onsdags morse mellan kl 6-7 gick 13 poliser direkt in hemma hos en flyktingfamilj och gav dem order om att packa allt av värde för direktavvisning till Libanon. Utanför hyreshuset väntade en minibuss och flera mindre bilar.

I lördags stod två av familjens ungdomar i kassan på Erikshjälpen och hjälpte till med allt i butiken tillsammans med mig och några andra från Kristen Gemenskap. I söndags följde pappan i familjen med på gudstjänsten i Hällefors. Om några dagar är det examen och sommarlov.

Glädje och frihet väntar liksom avkoppling från intensiva studier. Barnen från Libanon är extremt duktiga i skolan och den äldsta dottern Eliana skulle ta studenten nästa år. För några år sedan ansåg Migrationsverket att två år är en lång tid för barn. De skulle därför få uppehållstillstånd. Dessa barn och ungdomar har gått i svensk skola i fyra och ett halvt år!!! Är inte DET lång tid? Vad betyder Barnkonventionen för dessa barn?

Varför måste 13 poliser ta hand om en familj som alltid samarbetat med Migrationsverket? De har aldrig gömt sig eller avvikit från sin bostad. Aldrig lurat myndigheterna och aldrig gjort något kriminellt eller olagligt. Skött sig toppenbra i skolan. Familjen hade så kallade laga kraftvunna utvisningsbeslut, men det har varit problem att få fram resehandlingar. Månader och år har gått och Migrationsverket och polisen har inte agerat under lång, lång tid. Familjen trodde att de skulle få stanna eftersom alla barnen lyckats mycket bra i skolan och fått fortsätta studera.

När jag kom upp mot Skogsryd, där familjen bott, såg jag hur poliserna ledde ut den yngsta dottern, Michella. När hon såg mig ville hon säga farväl, men poliserna stängde bildörren. Jag gick fram och bad att få hälsa på flickan och fick ett mycket bryskt nej till svar. Jag gick vidare mot ingången i hyreshuset och då kom de andra barnen ut. Jag sa att jag är familjens juridiska ombud och bad att få prata med barnen vilket poliserna nekade till.
Jag tog då upp min telefon och ringde till Radio Värmland. Jag beskrev vad jag såg och vad som pågick. Då fick jag helt plötsligt möjlighet att hälsa på barnen och säga adjö.
Vi var alla chockade. När föräldrarna kom ut såg jag att pappa Michel mådde dåligt. Jag vet hur ont han hade och vilka sjukdomar han kämpar med. Han bad att få sätta sig på en soffa, men poliserna ville få in honom i en bil så snabbt som möjligt. På balkonger och i fönster stod de svenska grannarna och undrade varför så många poliser hade kommit för att hämta deras grannar. Det blev en hel del diskussion, men jag förstod att det enda vi kunde göra i detta läge var att skriva en inhibitionsansökan till MV.

Jag bad dem stoppa utvisningen, men fick veta att resan redan var bokad samma dag för avgång mot deras hemland där fängelse väntar pappan på grund av falska anklagelser om samröre med ”fel” politiska grupp. Jag gick fram och kramade om föräldrarna och lovade att åka hem och försöka göra något juridiskt.

När jag tittar på barnens Facebooksidor ser jag hur många, många klasskamrater skrivit hälsningar. De är alla ledsna för att de förlorat omtyckta kamrater. Vid huset har eleverna lämnat blommor och lappar. På stan mötte jag igår flera ungdomar som gråtit. De var både ledsna och rädda för att leva i ett land med en så grym behandling av andra barn och ungdomar.

Vad hade hänt om Barnkonventionen varit lag i Sverige? Jag kan inte stillatigande bara se på när barn kränks på detta vis. Att bli behandlad som kriminell när man hela tiden bara gjort allt för att anpassa sig och lyckats så bra i skolan. Nu får dessa barn börja om i en skola där mycket av undervisningen sker på franska och arabiska, språk som de nästan glömt. 4,5 år ÄR lång tid.

Snart börjar sommarlovet för de andra, men vad väntar mina vänner som de senaste åren levt precis som vilken svensk ungdom som helst. I skrivande stund har inget livstecken kommit från familjen, inte heller något svar från Migrationsverket.

/ Bengt Sjöberg, ledamot i Sveriges Kristna Råds migrationsgrupp

Therese har fått svar från den senaste röntgen och berättar på facebook om läkarens kommentar:

– Jag är återigen ett litet under säger han och den läcka som syntes sist på levern är borta!! Härmed vart jag så gott som friskförklarad å ja får göra precis vad jag vill!!!!! Så otroligt skönt att höra! Gråter av lycka!!!

 

SJ är inte klar med utredningen än. Och presstjänsten lyckades inte få fram någon information ens om ungefär hur lång ytterligare tid det kommer att ta. Jag blir inte direkt förvånad.

Nej, roligare då att berätta om Therese.

Först och främst: Hon är 183 centimeter!
Inte jätteviktig information såklart, men det var det som slog mig när jag nu för första gången träffat henne utan att hon låg i sjukhussäng.

Viktigare då att hon mår bra.

Levern är fortfarande uppdelad och diskussionerna har varit att operera bort den ena sidan. Men nu verkar båda delarna vara levande och man tror att de ska växa ihop.

Hon strålar av lycka när hon berättar om powerwalkande och nystart i livet. Det blev inte som hon tänkte sig, det förmodade nya jobbet och lägenheten i Stockholm försvann, men hon värderar annorlunda nu. Att ha familjen och vänner nära betyder mycket.

Och det viktigaste är trots allt att ha ett liv att leva.

Och just ja, det livet ska vi fira! Therese fyller 26 år om tio dagar. Exakt datum är inte bestämt än, men i samband med det kommer festen att vara. Så snabba på med din gåva om du vill vara med och bidra. Och glöm inte att skicka ett mejl  om du vill ha en anmälan så ses vi!

Nästa kommentar blir den 200:de. Tack alla som har varit och är med!

Ett litet utdrag ur bloggen där Lasse Edfast berättar i dag:
”Sen frågar han argt varför vi inte kommit tidigare och ropar att vi ska hoppa in.
Fyra av oss hinner kliva på innan tåget börjar rulla.
”Helvete!” vrålar konduktören och kastar sig på och tacklar samtidigt in storasystern…”

Ja du fatttar – in och läs!

@AndreasNson

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Senaste

Mest läst senaste dygnet

Andra medier om olyckan med Therese

Expressen
Först bland medierna att ta upp händelsen. Intervjuar mamman.

Eskilstuna-kuriren
I tidningen hade de mer om händelsen. Den här artikeln handlar mycket om mitt engagemang.

Eskilstuna-kuriren, ledarkrönika
Ledarkrönika av Alex Voronov om SJ:s gissningar och viskningslek.

Second opinion
Jag gästskriver om varför jag gör det här.

Sydsvenskan
Tor Billgren skriver krönika om ”en kamp mot likgiltigheten”.

Allers
Sveriges största tidskrift gör ett sammanfattande uppslag.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 5 andra följare

Det jag skriver på den här bloggen är personligt och behöver inte nödvändigtvis vara samma åsikter som de organisationer jag tillhör.
/* */

Listad

Blogg listad på Bloggtoppen.se