Även Trafikverket gör en utredning om olyckan på Stockholm central den 14 februari.
– Vi har folk där direkt som gör en faktainsamling, säger driftområdeschefen Lars Schyllander om rutinerna vid olyckor.
Trots det har ingen av de närmsta ögonvittnena blivit kontaktad vare sig då eller senare.

Trafikverkets Lars Schyllander som är driftområdeschef i Stockholm blir överraskad när han får höra att varken SJ eller Trafikverket har samlat in namn och nummer från de närmsta vittnena. Det ska vara rutin och nu är det en sak han personligen ska se till kommer med i utredningen om Trafikverkets del i olyckan när 25-åriga Therese Johansson gled ner mellan tåg och perrong.
– Ju mer fakta man kan samla desto bättre. Alltid när det är den typen av olycka är jag rädd att det ska bero på att det varit halt.

Lars Schyllander säger att som han minns det fanns det någon på SJ som kunde beskriva händelseförloppet.
Kan man vara säker på att den bilden är opartisk?
– Jag tror att man berättar det man ser, inget annat. Men jag ska jag kolla upp det där. Det är jätteviktigt att få höra andra vittnen om det finns.
Utredningen förväntas ta 1–2 månader.

Andra delar av Trafikverkets ansvar som ska utredas är felaktig information och en dåligt snöröjd perrong.  Perrongen på spår 11 där olyckan inträffade skrapades för övrigt inte rent förrän natten mot onsdag, drygt en vecka senare.
Varför tog det så lång tid?
– Vi måste låta den där utredningen ha sin gång. Däremot ska vi samla in all fakta som finns. Jag kan inte föregripa det, säger Lars Schyllander.
Hur ofta ställs ni till svars för olyckor på grund av felaktig information?
– Jag kan inte påminna mig om någon gång.
… och hala perronger?
– Visst har vi haft sådana olyckor. Bland annat när någon halkat och ramlat, men mest rädd är man ju just för att någon ska trilla mellan tåg och perrong.
Hur ofta prövas ni rättsligt i samband med olyckor?
– Det händer sällan att det blir så. Men visst det händer.
Enhetschefen på Järnvägsavdelningen på Transportstyrelsen säger att det beror på att det är för få inom rättsväsendet som har kunskap om Järnvägslagen
– Jag törs inte uttala mig om det. Men säger han det så har han säkert en point i det.
Lars Schyllander tror inte att det spelar någon roll för utkrävandet av ansvar att spårtrafiken nu drivs av så många organisationer.
– Det är det som olycksutredningarna är till för. Att verkligen hitta vad som har gått fel. Jag kan inte förstå att det ska ha någon betydelse.
Fel spår, fel utrop, halt på perrongen. Borde ni ställas till svars för olyckan den 14 februari?
– Vi har ju ganska ofta att man måste byta spår av olika avdelningar. Vi har haft en rörig situation, med att få ut tågen. Men ställas till svars … det kan inte jag avgöra om vi ska göra, säger Lars Schyllander.

Annonser