Det finns många tips för hur man ska få i barnet med öroninflammation sitt penicillin, vanligtvis Kåvepenin.

Munspruta i mungipan är att av de vanligare tipsen och funkar bra på riktigt små barn. Men när dottern är 3,5 och en riktigt bestämd liten tjej?

Då är det här mitt bästa tips:

1) Ge pyttelite, kanske 0,2 mg (om dosen är 2 mg), i munnen med munsprutan eller på sked. Det viktiga är att hon känner smaken. Torka bara bort om hon spottar ut, för …

2) … den verkliga dosen är utblandad i belöningen – kanske ett glas stark Oboy. Då misstar hon bismaken för restsmak från sprutan och dricker snabbt upp hela glaset för att bli av med all eftersmak.

Allt jag hörde Löfven säga i sitt jultal var: Vi vill rida på #metoo-vågen!

Det var så tydligt att han till och med undvek begreppet för att inte bli övertydlig.

Och i det huvudbudskapet fanns också förklaringen till Köping som val av arena. Härifrån kom nämligen Agda Östlund – första kvinnan som talade i riksdagen.

Nu ska jag bara bestämma mig för om jag tycker att det är osmakligt att använda #metoo till valpropaganda eller om ändamålet helgar medlen.

Vad tycker du?



Jag fortsätter att testa mina gränser för journalistik. Den här gången på gränsen åt ett helt annat håll i utkanten av min comfort zone.

Kolla in klippet när Let’s Dance-stjärnorna Jonas Hallberg och Malin Watson ska lära mig dansa tango! ”Inte som att du var full”, är ett av tipsen som kommer upp när jag visar vad jag går för…

Att fiska stylingtips gick inte heller så bra.

Jag gör även en mer traditionell intervju, ska sägas…

KD-ledaren Göran Hägglunds avgång idag kom plötsligt. Och knappt hinner presskonferensen avslutas innan man hör det första ”det är dags för en kvinna”.
Ja, det kanske det är. Men skulle man någonsin kunna säga ”jag hoppas på en man” med genus som enda argument?
Nej, självklart inte – och då tror jag inte heller att ett sådant resonemang främjar jämställdheten.
Mitt tips: Ge några kriterier du anser vara viktiga och lista sen förslag – Caroline Szyber, Maria Larsson, Ebba Busch, Ella Bohlin, Emma… Ja, ni fattar.

I ett par veckor har jag jobbat som nyhetschef på Bärgslagsbladet och Arboga tidning. Ett fantastiskt roligt jobb, med en otroligt duktig redaktion av multijournalister.
På vår Facebook-sida skrev jag idag lite om min syn på journalistik.
Så här, tyck gärna till!

20130326-202700.jpg

Låt mig skriva några ord om journalistik. Läs om du vill.
Det finns de som tror att den nya tidens journalistik bara handlar om snabbhet. Snabbheten är viktig och där har vi ryckt upp oss rejält den senaste tiden. Du som följer oss på webben – bblat.se – och här på Facebook vet det.
Men snabbheten är bara en liten del. Bärgslagsbladet och Arboga tidning har en mycket större uppgift än så. Vi ska fördjupa, granska och ifrågasätta. Vi är skarpa mot makthavaren och varsamma med den sårade. Vi lyssnar, sätter saker i sitt sammanhang och berättar. I ryggen har vi erfarenheter från mer än ett och ett halvt sekel (Arboga Tidning grundades 1850, Bärgslagsbladet 1890).
Ett bra exempel tycker jag finns i dagens tidning. När andra publicerar listor på skuldsatta anstränger vi oss lite mer och kan ge en betydligt fylligare bild. I våra artiklar får du veta hur Arbogabon med 35 miljoner i skulder tänker, och hur Köpingsbon med drygt 9 miljoner mår.
Det är berättande jag är stolt över. Tack alla som prenumererar och gör den typen av journalistik möjlig!
/Andreas Nilsson, nyhetschef

Arbogabon om att leva med 35 miljoner i skulder
Köpingsbon med 9 miljoners skuld: ”Har det bättre nu”

Inför flera hundra kolleger fick jag ikväll ta emot guldspadejuryns hedersomnämnande.
Duktiga Hanna Stjärne, juryns ordförande, höll en fin påa till priset och förklarade hur högt de håller det. Inte minst att de som får omnämnandet ofta står för en kreativ och utvecklande journalistik.
I tacktalet, som förmodligen ingen hörde eftersom det dåliga ljudet bara klarade att hantera kvinnliga röster, riktade jag mig mot…
… Therese och hennes familj för att de gett mig förtroendet att skriva deras berättelse.
… alla som via sociala medier hjälpt mig att göra granskningen så bra som jag faktiskt tycker att den blivit.
… Juryn.
… och Emanuel Karlsten som har en stor del i att jag kom in på banan att se nya vägar till framtidens journalistik.
Men kom ihåg att priset också är min frus. Hon gav mig möjligheten att prioritera kvälls- och helgtimmar till att skriva berättelsen om Therese kamp mot SJ:s lögner.

I morgon ska jag och en annan hedersomnämnd, anonyma Terjade foton, dela på en seminarietimme. Ska bli oerhört spännande att se hur de löser det – det ryktas om en film… Malmö, Orkanen, sal D337 kl 15.00 om du råkar vara i närheten.

20120323-231019.jpg

20120323-231441.jpg

20120323-231001.jpg
Foto: Anders Nyman

I dag meddelade Föreningen grävande journalister vilka bidrag som är nominerade till årets guldspadar.

Den tråkiga nyheten: Jag är inte en av de nominerade.

Den glada nyheten: Jag fick ett hedersomnämnande.

Motiveringen:

”För att med stort rättspatos på privat initiativ avslöjat en egenupplevd offentlig lögn genom att använda alla sociala mediekanaler han haft till sitt förfogande.”

;

Det jag får omnämnandet för är min granskning av SJ:s hanterade av olyckan där en tjej klämdes mellan tåg och perrong. Har du inte följt storyn kan den här länken vara ett bra ställe att börja på. Annars har du den senaste intervjun med Therese här.

Jag tycker att det var ett smart sätt av Grävande journalister att lösa det hela på. De två nominerade i webbklassen är nu SVT (granskning av Fas 3) och Aftonbladet (Psykvården), och det är naturligtvis journalistik på en annan nivå med helt andra resurser.

För någon vecka sedan blev jag intervjuad av tidningen Journalisten om mitt gräv. Då sa jag bland annat så här:

”Jag valde mycket medvetet att se det som ett experiment i ett vidgat sätt att göra god journalistik. Jag varierade formerna för skrivandet mycket, men använde mig även av video och ljudklipp. Länkar och möjligheten att publicera dokument är andra fördelar med digitala medier.”

Lärdomarna jag fått av det är trots allt viktigare än både guldspadar och hedersomnämnande – även om det sistnämnda är just… hedrande.

Men framför allt hoppas jag att jag inspirerat andra att se vad man kan åstadkomma genom att använda olika medier och kanaler. Det är vi som gör samhället mänskligt.

Uppdaterat: Nu har även NA intervjuat mig. Läs artikeln här.
Uppdaterat: På Ajour skriver Emanuel Karlsten om vad han tycker om hedersomnämnande vs nominering.

Jag såg Melodifestivalen i kväll. Det gjorde mina barn också, och det tycker jag att de ska kunna.
Men hur ska vi kunna skapa ett samhälle där medmänniskor möter varandra med respekt när motsatsen verkar belönas?
Jag blev rasande över Thorsten Flincks slutsats att om en ung tjej ber om en kram så får man ta henne på häcken. För det var ju exakt vad som hände inför en miljon svenskar utan någon större reaktion.
I det här fallet var det en överrumplad Gina Dirawi som i ett fullt förståeligt försök att vara proffsig snabbt gick vidare med ett ”Låt gå för den här gången…”
I morgondagens tidningar kommer Gina att hyllas för sin debut som programledare i Melodifestivalen. Med rätta, för hon gjorde det bra.
Men hur ska vi förklara för de unga tonåringarna, eller för de högt uppsatta direktörerna för den delen, att det inte alls är okej att ta tjejer på rumpan bara för att man känner för det?
Den framgångsrika artisten får ju det… Och den framgångsrika mediatjejen måste ju acceptera det…
Nej, min son, det är inte okej att göra så!
Nej, min dotter, du har all rätt i världen att inte acceptera det från någon!
Och det förväntar jag mig att SVT skriver under på genom att diskvalificera tönten från andra chansen. Det är public service.

Hängde på BB ett dygn nu i veckan. Vi fick en ganska stor liten grabb och han är såklart fantastisk.
Lika bedårande är dock inte landstinget i Sörmlands grafiska profil…

Detta bildspel kräver JavaScript.

– Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta.
Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit fram till i sin utredning.
Men hon är också tacksam över livet och är bättre än någonsin på att hitta saker att uppskatta.

Olyckan för snart ett år sedan förändrade mycket för Therese. Jobbet och lägenheten i Stockholm var delar i den livsplan som raserades medan hon låg först på Karolinska sjukhuset och sedan Mälarsjukhuset.
Men killen som hon precis var på väg att träffa fanns kvar och relationen växte sig starkare i det jobbiga. Nu är Anders en viktig del i att hon orkar.
– Jag har en fantastisk sambo som gör det så mycket lättare för mig att klara detta när det ibland blir jobbigt. Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta. Men jag är så tacksam och lycklig för att jag lever, säger Therese.
Hon är frisk och har fått ett jobb som hudterapeut i Göteborg. Även om hon ibland helt vill glömma olyckan så är det omöjligt.
– Jag vill bara få ett avslut, men samtidigt önskar jag att de kanske lärt sig något efter detta så det inte upprepas för någon annan. Det ska inte få hända.
Hur var det att läsa utredningen?
– Det är läskigt. Det mesta känner jag igen men konduktörens uttalanden är rent skitsnack. Hon ljuger.
Att halkan var en bidragande faktor är även Therese övertygad om. Men hon håller med Trafikverkets utredning om att om bara något av alla andra fel inte inträffat så är hon säker på att olyckan inte hade skett.
SJ säger att ni har haft mycket kontakt efter olyckan?
– Nej ingen kontakt alls. De har bara hört av sig för att tjafsa emot om att jag ska få något skadestånd. Det är fortfarande inget klart.
Vad säger du om att SJ inte verkar ha med något om hur de hanterat informationen i utredningen?
– Det är väldigt tråkigt att de helt blundar för de sakerna.
Allra mest illa berörd blev hon av presstjänstens svar till Eskilstuna-Kuriren om att det kunde misstagits för självmordsförsök.
– Min mamma och pappa får läsa att deras dotter kan ha försökt ta livet av sig. Likaså min mormor och farmor. Hemskt hur de kan göra så. Nu, tack vare dig, så kom ju verkligen sanningen fram mer än vad den annars hade gjort.

Senaste

Andra medier om olyckan med Therese

Expressen
Först bland medierna att ta upp händelsen. Intervjuar mamman.

Eskilstuna-kuriren
I tidningen hade de mer om händelsen. Den här artikeln handlar mycket om mitt engagemang.

Eskilstuna-kuriren, ledarkrönika
Ledarkrönika av Alex Voronov om SJ:s gissningar och viskningslek.

Second opinion
Jag gästskriver om varför jag gör det här.

Sydsvenskan
Tor Billgren skriver krönika om ”en kamp mot likgiltigheten”.

Allers
Sveriges största tidskrift gör ett sammanfattande uppslag.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör som 4 andra, prenumerera du med.
Det jag skriver på den här bloggen är personligt och behöver inte nödvändigtvis vara samma åsikter som de organisationer jag tillhör.
/* */

Listad

Blogg listad på Bloggtoppen.se